Om Perro De Agua Español
Ursprung.
Enligt standarden har Perro de Agua Español samma ursprung som Barbet, men det finns många olika teorier om rasens ursprung. Perro de agua Español finns beskriven i dokument så lång tillbaka som till år 730 och år 1000. Perro de Agua español är också känd under namnet Perro Turco och Turco Andaluz, dvs ”turkisk hund”.
Rutimeyer´s teori menar att Perro de Agua español har samma ursprung som Barbet, Potugisisk vatennhund och Vatten spaniel.
Duhel´s teori är att rasens förfäder kom från Asien och har samma ursprung som Irländsk vatten spaniel.
Buffon´s teori menar att rasen härstammar från Afrika, och kan ha följt med boskap som fraktats över till Spanien år 711 med den muslimska invationen. Vad som talar emot denna teori är att det idag inte finns någon ras av denna typ i norra Afrika.
Salas teori säger att Perro de Agua Español är en egen ras som uppkom i södra Andalusien och att de därifrån spreds i Spanien av herdar. Många rasentusiaster tror på denna teori.
Ursprunget till rasen är således något oklart, men vad som står klart är att det är en mycket gammal ras som funnits i Spanien sedan urminnes tider. Rasen har överlevt tack vare herdar, fiskare och jägare som hållit rasen borta från all inblandning av andra raser. Detta för att bevara de högt uppskattade egenskaperna som Perro de Agua Español har. Rasen är i grunden en arbetande hund, likt en fårhund. Vid en viss tidpunkt så började även rasen att jaga, kanske för att den inte hade nog med mat. Många herdar fiskade även med sina hundar.
Nutida historia.
1975 tog Antonio Gárcia Perez och Santiago Montesinos (första presidenten för Perro de Agua Español klubben i Spanien) kontakt med get- och fåraherdar i bergen kring Málaga och Cádiz de började välja ut hundar med de mest specifika utseendena och karaktärerna. (Perro de Agua Español kunde från början delas in i tre olika blodslinjer. De tre blodslinjerna kallas i dag för ”Norr” Sierra” och Marismeño” Dessa tre blodslinjer är idag blandade. Skillnaden bestod dels av pälsstruktur, färg och storlek). Antonio Gárcia Perez och Santiago Montesinos fick av herdarna ”låna” en del av dessa hundar. Därefter tog de kontakt med David Salamanca som tillhörde Spaniens ras kommitté. 1980 bildades den Spanska rasklubben för Perro de Agua Español. Mellan åren 1980 och 1985 introducerades de utvalda hundarna vid olika inofficiella utställningar i Spanien. Våren 1985 fick rasen för första gången delta offentligt på en internationell utställning i Madrid. För att få med sig ett fyrtiotal hundar från Málaga och Cádiz, samt fem hundar från Santander i norra Spanien hyrde Antonio Gárzia Perez skåpbilar att transportera hundarna i. Domarna på utställningen i Madrid hade ingen aning om vad det var de skulle bedöma, men de fick en standard som baserades på en svart vit hund vid namn ”Lucky” (tillhörande Antonio Moreno) Av de hundarna som presenterades på utställningen blev 85 % godkända för registrering.
Perro de Agua Español blev i juni 1989 interimistiskt godkänd som ras av FCI enligt FCI standard nummer 336, grupp 8, sektion 3 (vattenhundar) och efter ett godkännande tio år senare blev rasen slutligen godkänd av FCI den 13 juni 1999.
I dag används rasen Perro de Agua Español fortfarande som herde, jakt, fiske och vakthund i Spanien. Men rasen har även fått nya arbetsområden, såsom sök- och räddningshundar. Perro de Agua Español används av brandmän och räddningsmanskap vid katastrofer, samt även av polisen vid landets gränser.
Rasens utveckling i Sverige.
1997 kom de två första exemplaren av rasen Perro de Agua Español till Sverige. Båda var importer från Finland. Kennel Aqualines importerade hanhunden Herman´s Benjii (Arluna de Ubrique-Hermans Atlantis) från kennel Hermans, Leila Ekroth. Funny Farms kennel importerade tiken Boisteros Isadora från kennel Boisteros, Leila Rantanen. Dessa båda hundar importerades ovetande om varandra och var kusiner och utgjorde således inget bra avelsvärde för framtiden.
På Svenska Kennelklubbens utställning i Västerås i april 1997 ställdes en svenskägd Perro de Agua Español ut första gången, Herman´s Benjii . I september 1997 importerade Kennel Aqualines även tikvalpen Zorrazo Paloma Parvada från Finland och Kennel Zorrazo. Under januari 1998 importerades även tiken Ana från Tyskland av Scheffelfältets kennel och i april 1998 importerades ytterligare två tikar från Spanien av Kennel Funny Farms, Sombra de Ubrique och Tocik de Ubrique . I november 1998 importerades Arena de Casa Aramar född från Spanien av Kennel Aqualines.
Från de två första importerna i januari 1997 fanns det med nya importer och i Sverige födda valpar, 27 hundar i Sverige vid utgången av 1998. De senaste åren har flera hundar importerats från Spanien, Finland, England och Belgien för att försöka bredda den lilla avelsbas som fanns i Sverige. |
Tillhör Rasgrupp 8
FCI-nummer 336
Originalstandard 1999-09-03
FCI-Standard 1999-09-03; spanska,
engelska
SKKs Standardkommitté 2000-05-03
PERRO DE AGUA ESPAÑOL
Nordisk Kennel Union
Dansk Kennel Klub
Hundaræktarfélag Íslands
Norsk Kennel Klub
Svenska Kennelklubben
Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben
Standard för
PERRO DE AGUA ESPAÑOL
Ursprungsland/
hemland: Spanien
Användningsområde: Sällskapshund. I rasens hemland även använd som vall-, jakt- och
vattenhund.
FCI-Klassifikation: Grupp 8, sektion 3
Bakgrund/ändamål:
Rasen har funnits på den iberiska halvön sedan urminnes tider.
Den har samma ursprung som franska barbet. Den största
populationen finns i Andalusien där den används som vallhund.
De rastypiska egenskaperna, framför allt pälsen, gör rasen väl
rustad för regionens variation av fuktigt och torrt klimat och gör
den lämplig som såväl vallhund som hjälpreda vid sjöfågeljakt
och fiske.
Helhetsintryck:
Rasen skall vara rustik, välproportionerlig (av medelvikt), långskallig,
tämligen långsträckt, med harmoniska former och vacker
helhet. Rasen skall vara atletiskt byggd med väl utvecklad muskulatur
från regelbunden motion. Profilen skall vara rätlinjig. Syn,
hörsel och luktorgan skall vara väl utvecklade.
Viktiga måttförhållanden:
Förhållandet mankhöjd och kroppslängd skall vara 8:9.
Förhållandet bröstdjup och mankhöjd skall vara 4:8.
Förhållandet skallens längd och noslängd skall vara 3:2.
Uppförande/karaktär: Rasen skall vara trogen, lydig, glad, arbetsvillig, vaksam och
välbalanserad. Inlärningsförmågan skall vara exceptionellt god.
Rasen är mycket anpassningsbar.
Huvud:
Huvudet skall vara kraftigt och bäras elegant.
Skallparti Skallen skall vara flat med lätt markerad nackknöl. Skallens och
nosryggens plan skall vara parallella.
Stop Stopet skall vara bara något markerat.
Nostryffel Näsborrarna skall vara välutvecklade. Nostryffeln skall ha samma
färg eller vara något mörkare än pälsens mörkaste nyans.
Nosparti Profilen skall vara rätlinjig.
Läppar Läpparna skall vara strama. Mungiporna skall vara väl markerade.
Käkar/tänder:
Tänderna skall vara välformade och vita, och hörntänderna skall
vara väl utvecklade.
Ögon:
Ögonen skall vara lätt snedställda och mycket uttrycksfulla, hasselnöts-
till kastanjefärgade i harmoni med pälsfärgen. Bindhinnan
skall inte synas.
Öronen:
Öronen skall vara medelhögt ansatta, trekantiga och hängande.
Hals:
Halsen skall vara kort, välmusklad, utan hakpåsar och vara väl
ansatt i skuldrorna.
Kropp:
Kroppen skall vara robust.
Rygglinje Rygglinjen skall vara plan.
Manke Manken skall vara lätt markerad.
Rygg Ryggen skall vara plan och stark.
Kors Korset skall vara något sluttande.
Bröstkorg Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben.
Bröstkorgens omfång skall vara väl tilltaget och medge avsevärd
lungkapacitet.
Underlinje Buklinjen skall vara lätt uppdragen.
Svans Svansen skall vara medelhögt ansatt. I hemlandet kuperas svansen
vid 2-4 kotan.
En del individer föds med stubbsvans.
SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.
Extremiteter:
Framställ:
Framstället skall vara kraftfullt med parallellt ställda ben.
Skulderblad Skuldrorna skall vara snedställda och välmusklade.
Överarm Överarmarna skall vara kraftiga.
Armbåge Armbågarna skall ligga tätt an mot bröstkorgen och vara parallella.
Underarm Underarmarna skall vara raka och kraftiga.
Handlov/Mellanhand Handlovarna och mellanhänderna skall vara raka och ganska
korta.
Framtassar Tassarna skall vara rundade med väl slutna tår och hårda, motståndskraftiga
trampdynor. Klorna kan ha olika färger.
Bakställ:
Bakbenen skall vara parallellt ställda. Bakbensvinklingen skall vara
markerad men inte överdriven. Bakbenen skall vara muskulösa
för att ge spänstiga, kraftfulla språng och lätta, eleganta hopp.
Lår Låren skall vara breda och välmusklade.
Underben Underbenen skall vara väl utvecklade.
Has Hasorna skall vara lågt ansatta.
Mellanfot Mellanfötterna skall vara korta, torra och lodrätt ställda.
Baktassar Baktassarna, se framtassar.
Rörelser: Den gångart som föredras är trav.
Hud:
Päls:
Huden skall vara smidig, fin och tätt åtliggande. Pigmentet kan
vara svart, brunt eller ofärgat beroende på pälsfärg. Samma gäller
för alla slemhinnor.
Pälsstruktur Pälsen skall alltid vara lockig med ullig pälsstruktur. När pälsen är
kort är den lockig, när den är lång kan den forma snören. Klippt
päls är tillåtet; klippningen skall alltid vara fullständig och jämn
och får aldrig bli en ”modellfrisering”.
Rekommenderad maximal pälslängd på utställning är 12 cm
(15 cm om locken dras ut) och minst 3 cm för att bedöma
lockarnas kvalitet.
Färg :
Valpar föds alltid med lockig päls.
Enfärgad: vit, svart eller leverbrun (kastanj) i olika nyanser.
Tvåfärgad: vit och svart eller vit och leverbrun (kastanj) i
olika nyanser.
Storlek/vikt:
Päls som är trefärgad, svart med tan-teckning eller brun med tanteckning
är inte tillåtet.
Mankhöjd Hanhund: 44 - 50 cm
Tik: 40 - 46 cm
+/- 2 cm är maximalt tillåtet åt båda hållen för bägge könen
förutsatt att hunden är proportionerlig till sin mankhöjd.
Vikt Hanhund: 18 - 22 kg
Tik: 14 - 18 kg
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
Allvarliga fel: -Tydlig svankrygg
-Ej korrekta extremiteter
-Nersjunken eller överdrivet uppdragen buk.
Diskvalificerande fel: -Över- eller underbett
-Sporrar
-Släthårig eller vågig päls
-Albinism
-Prickig eller fläckig pälsfärg, svart med tan-teckning, brun med
tan-teckning
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
